En dag på jobbet, del 3

Onsdag 27 januari. Vad gör ni på jobbet, egentligen?
Här är ännu en berättelse från verkligheten  på S.t Eriks gränd i Uppsala.

Morgonen startade med att plocka iordning efter gårdagens slöjdkväll. Spånen i papperskorgen tyder på en produktiv kväll. Deltagarlistan vittnar om att en del kända, en del nya ansikten hittar till oss. Varje tisdagskväll ses alla som har lust över en bit slöjd och litet fika. Vi har hittat en trivsam form för våra slöjdkvällar i samarbete med en handledare från Studiefrämjandet, som delar värdskapet med oss konsulenter. 20150415_074528

När alla är på plats – Annkristin, Pea (tillbaka efter barnledighet!), och Elin, åker kaffepannan på. Vi stämmer av dagens aktiviteter och skyndar vidare till våra överlastade skrivbord.

Annkristin stämmer av inför helgens kurs i nålbindning. Garn, litteratur och nålar ska finnas på plats. Så gott som varje termin kör vi kursen i nålbindning med Linnea Rothquist Ericsson (f.d. konsulent) som ledare. Nu har vi 9 deltagare som ska sy sina första vantar eller sockor med start på lördag.Namnlöst-1

Det ringer på dörren, vilket det ofta gör. Många tror att det fortfarande är butik i våra lokaler. Butiken lades ner för ca 10 år sedan, men många är nyfikna och vi öppnar förstås. Denna gång får vi frågan om vem som kan hjälpa damen i fråga med att fålla en duk med hålsöm. Vi hänvisar snabbt via epost och telefon till en av våra handledare.

Av samma kvinna fick vi frågor om höstens vävutställning på Upplandsmuseet, Tuskaft – den enkla tekniken. Får alla vara med? Ja, alla – skolor, föreningar, privatpersoner, vävstugor bjuds in. Får det vara noppväv rya, röllakan? Nej, enkel tuskaft, utan extra effekter och trådar svarar vi. Låt det enkla bli utmaningen och möjligheten att visa vilka variationer man kan få fram! Annkristin kommunicerar detta budskap på Face Book och blogg, kanaler där vi snabbt når ut till många direkt.

Annkristin fortsätter att kolla upp kontaktuppgifter till länets vävstugor. Det finns drygt 30 och vi strävar efter att ha kontakt med så många som möjligt via epost, besök eller telefonsamtal.

20141015_161812

 

Förmiddagen går snabbt och avslutas med ett möte med Studiefrämjandet och en av handledarna i Creativity och Designlabbet. Vi ska inleda ett samarbete inom Kulturskolan, som Studiefrämjandet driver i Uppsala kommun. Kul, tycker vi. Slöjd är en minst lika självklar del i Kulturskolan som musik, dans, teater…

Efter lunch träffar Pea och Elin en av museipedagogerna, Frida, som planerar aktiviteter på Disagården i sommar. Här finns utrymme för våra handledare att få jobba under olika aktiviteter på söndagarna. Vi bollar ideér om aktiviteter och kommer att ha ett slöjdläger som brukar vara en bra start på sommarlovet för många barn. Disagården är den bästa miljön man kan tänka sig för slöjd.IMG_4501

Det drar ihop sig till att skriva verksamhetsberättelse för 2015. Statistik och alla aktiviteter ska samlas i en text tillsammans med bilder som beskriver årets verksamhet. Bra att titta tillbaka och summera innan man kan stänga boken för 2015.

Ansökningstiden för nästa års Skapande-Skolaprojekt är i full gång. Vi har många bollar i den luften. Pea och Elin jobbar med att skriva offerter, bolla idéer med skolorna och ha kontakt med våra handledare för att genomföra både stora och små jobb.20131119_090108 - kopia

Det virkade konstverket på datorns skrivbord ovan är gjort av Elisabeth Bucht, en av våra handledare som arbetat i Skapande Skola-projekt.

Och plötsligt är klockan 14.30. Onsdagsfika. Ett bra tillfälle att träffa kollegorna ”på andra sidan gatan”, museets kansli, där det jobbar ett 40-tal personer.

Annkristin har stämt träff med en person vars släkting har avlidit och efterlämnat en del textilier och vill ha råd angående detta. Vi värderar aldrig föremål, men kan berätta om kvaliteter, användningsområden och hur och var det finns en ev. marknad om man vill sälja sina arvegods.20140819_154751

Annkristin avslutar dagen med en del planering inför den stundande broderiutställningen på Upplandsmuseet – Broderier från 50- och 60-talen. Det blir ett sprakande fyrverkeri av färger. Något vi behöver i det grådask som möter oss utanför dörren på väg hem från en lång dag.50-60tal

 

 

 

 

Annonser
Det här inlägget postades i Slöjd händer och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s